dpi, ppi, lpi - Vad är vad?
Lite om olika upplösningar som rör tryck och print.
Har genom åren haft många diskussioner om dessa termer. Någon gång har kanske mitt förklarande gått fram men ibland har det nog bara satt myror i huvudet på en del. Ska försöka att här reda ut begreppen lite innan vi går in på det för mig idag kontroversiella begreppet ”300 dpi” som så många pratar om.
dpi = dots per inch/utskriftspunkter per tum. Är ett mått på skrivarens/fotosättarens upplösning.
ppi = pixels per inch/pixlar per tum. Är upplösningen på en digital bild, för att ge bilden en fysisk storlek. Det är också ett mått på med vilken upplösning en skanner kan läsa in en bild.
lpi = lines per inch/linjer rasterpunkter per tum. Anger med vilken upplösning skrivaren/rippen delar upp bilden i ett rutnät för att skapa rasterpunkter.
1 tum = 2,54 cm
Ordet dpi används ofta istället för det riktiga ppi t.ex. 72 dpi eller 300 dpi men det kanske är lite av att vara språkpolis att försöka rätta det. Huvudsaken är att vi vet vad som menas.
Dpi är alltså utskriftsenhetens upplösning, hur fina detaljer som kan skrivas ut. En skrivare på 300 dpi kan som minst skriva ut en linje som är 1/300 tum.
Eftersom vi inte kan trycka ljusare eller mörkare toner av en färg måste det simuleras med raster, lura ögat att uppfatta det som halvtoner. Rastrets täthet/upplösning benämns lpi, dagspress använder ofta ett groft raster ca 85 lpi beroende på den dåliga papperskvalitén, med finare papper är det oftast raster på ca 150-170 lpi då ser inte ögat punkten utan uppfatttar bilden som en halvtonsbild.
För att kunna köra ut så fina raster krävs en skrivare/fotosättare med mycket hög upplösning så att vi kan skapa tillräckligt många varianter av rasterpunkten och därmed få jämna övergångar utan bandning. I bilden här under kan den vänstra med bara 5 gånger högre dpi än lpi bara skapa 25 olika rasterpunkter/gråtoner vilket är alldeles för lite. För att köra ut en bra punkt i 150 lpi bör utskriftsenheten ha ca 2540 dpi.
Denna typ av raster och dpi gäller i stort offsettryck, digitaltryck och laserskrivare. När det gäller bläckstråleskrivare är det i mina ögon inte äkta dpi, punktens storlek förrändras inte med upplösningen utan antalet gånger skrivaren skriver på samma yta, antal pass. Dessutom använder den sig av stokastiskt raster där alla punkterna är lika stora men tätheten utgör ljusa och mörka partier. Resultat blir mer fotolikt.
Ppi har precis som dpi och lpi bara med bildens utskrift att göra ingenting med bildens kvalitet eller faktiska antalet pixlar. Ppi är som sagts bara hur många pixlar per tum bilden ska skrivas ut i, det är enbart en textsträng som ligger inbäddad i bilden och talar om den fysiska storleken.
Så länge jag inte låter Photoshop sampla om bilden (ändra är inte iklickat) påverkas inte bilden, bara textbiten som talar om för skrivaren eller programmet jag monterar bilden i hur stor den rent fysiskt ska vara.
Ppi säger ingenting om hur stor en bild är, en bild kan vara 30 cm bred och vara i 240 ppi en annan 3 cm och även den i 240 ppi, alla bilder kan vara 240 ppi. Själv bryr jag mig väldigt lite över vilket ppi som är inskrivet i en bild, till tryck brukar jag för enkelhetens skull räkna 100 pixlar per centimeter (254 ppi), bilden ovan (3300×2200 px) hade jag med oavsett inskriven upplösning snabbt räknat med kan lätt tryckas i 33×22 cm.
